Spontning är en bra lösning för byggprojekt i känsliga jordlager som kräver säkra schakt, hållbara stödkonstruktioner och stabilitet. Intresserad? Läs mer här.
Vid större markarbeten hamnar ofta frågan om hur jordmassor ska hållas på plats i fokus långt innan första grävskopan sätts i backen. Schakt nära befintliga byggnader, vägar eller ledningar behöver stöd för att inte rasa och för att närmiljön ska klara belastningen. Genom spontning kan en temporär eller permanent vägg skapas som tar upp tryck från jord och vatten och låter arbetet fortsätta utan onödiga risker.
Utförandet varierar beroende på projektets omfattning. I tät stadsmiljö används ofta spontplank i stål som slås eller vibreras ner till täta jordlager eller berg, medan enklare projekt kan klara sig med kortare spontsektioner som bara ska bära en mindre nivåskillnad. Spontning samspelar ofta med pålning där pålarna tar lasten från byggnaden och sponten håller själva schaktet öppet.
Så väljer man rätt typ av spontning
Olika markförhållanden styr vilka metoder som lämpar sig bäst för spontning och hur arbetet planeras i tid och rum. Lerjord med högt vatteninnehåll kräver tät spont och noggrann kontroll av grundvattennivån, medan friktionsjord ofta tillåter snabbare installation. Entreprenörer använder pålkranar, vibroaggregat och ibland borrutrustning när spontsektioner ska ner i hårdare lager eller när vibrationer måste begränsas nära känsliga konstruktioner.
För professionella grundläggningsföretag hör spontning och pålning ofta ihop och används i samma uppdrag. Stålrörspålar, betongpålar och slagna pålar dimensioneras för att ta upp laster från hus, broar eller industribyggnader medan sponten fokuserar på schaktens säkerhet. I många projekt blir valet av metod en balans mellan arbetsmiljö, omgivningspåverkan, hållbarhet och ekonomi.